Sámisk mál
Appearance
Sámiskt sámegielat | ||
---|---|---|
Tosað í: | Sámaland. | |
Tosandi íalt: | umleið 30 000 | |
Málætt: | Uralsk mál. | |
Málkotur | ||
ISO 639-1: | se | |
ISO 639-2: | sma | |
ISO 639-3: | —
. |
Sámiskt (sámiskt: Sámegielat) er ein málætt, ið tosaði í Sámalandi. Sámisku málini verður vanliga býtt í tey máløki: eystursámiskt og vestursámiskt. Sámisku málini er í ætt við ungarskt, finskt og estiskt.
Norðursámiskt er tað vanligasta av teimum níggju staðbundnu málunum. Eini 85–90 % av øllum, ið tala sámiskt, tala norðursámiskt. Norðursámiskt er ein partur av miðsámiskum. Staðbundnu málini og onnur mentanareyðkenni eru íkomin eftir ferðingarleiðunum hjá reindjórunum heldur enn av landamørkum.
Av heimsins 60.000 sámar duga umleið 20-30.000 sámar eitt av sámisku málunum.
Flokking
[rætta | rætta wikitekst]Vestursámiskt
[rætta | rætta wikitekst]- Útsynningssámiskt
- Suðursámiskt (600)[1]
- åselemálføri
- jamtlandmálføri
- Umesámiskt (20)[2]
- Suðursámiskt (600)[1]
- Útnyrðingssámiskt
- Veruligt útnyrðingssámiskt
- Pitesámiskt (20)[3]
- Lulesámiskt (2000)[4]
- Norðursámiskt (20,700)[5]
- tornesámiskt
- finnmørksámiskt
- sjósámiskt
- Veruligt útnyrðingssámiskt
Eystursámiskt
[rætta | rætta wikitekst]- Meginlandsámiskt
- Inarisámiskt (300)[6]
- Kemisámiskt (útdeytt)
- Skoltsámiskt (420)[7]
- Akkalasámiskt (útdeytt)
- Nessámiskt
- Kildinsámiskt (500)[8]
- Tersámiskt (2) [9]-10[10])
GG: Omanfyrinevdnu tøl eru metingar.
Sí eisini
[rætta | rætta wikitekst]Tilsipingar
[rætta | rætta wikitekst]- ↑ Grein hjá Ethnologue um suðursámiskt
- ↑ Grein hjá Ethnologue um umesámiskt
- ↑ Grein hjá Ethnologue um pitesámiskt
- ↑ Grein hjá Ethnologue um lulesámiskt
- ↑ Grein hjá Ethnologue um norðursámiskt
- ↑ Grein hjá Ethnologue um inarisámiskt
- ↑ Grein hjá Ethnologue um skoltsámiskt
- ↑ Grein hjá Ethnologue um kildinsámiskt
- ↑ Pravda - The 5 Smallest Languages of the World
- ↑ Grein hjá Ethnologue um tersámiskt