Selma Lagerlöf

Selma Lagerlöf í 1908, Carl Larsson hevur málað.

Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf (fødd 20. november 1858; deyð 16. mars 1940) var ein svenskur rithøvundur. Hon fekk sítt gjøgnumbrot við Gösta Berlings saga (1891). Hon varð fødd og uppvaksin á harragarðinum á Mårbacka í Sunne kommunu í Värmland. Flestu søgur hennara fara fram í júst hesum partinum av Svøríki. Hon var útbúgvin lærari og undirvísti á einum gentuskúla í Landskrona í tíggju ár frá 1885 til 1895. Tað var hetta tíðarskeiðið, at hon skrivaði teir fyrstu partarnar av Gösta Berlings saga, sum hon sendi til eina skrivikapping, og síðan fekk hon í boði at geva út alla bókina. Selma var fyrsta kvinnan, sum fekk Nobelvirðislønina í bókmentum, og hon var eisini fyrsta kvinnan, ið gjørdist limur í Svenska Akademien.

Bøkur

Bøkur sum Selma Lagerlöf gav út, upprunaheitið:

• Gösta Berlings saga (1891)
• Osynliga länkar (1894)
• Antikrists mirakler (1897)
• Drottningar i Kungahälla (1899)
• En herrgårdssägen (1899)
• Jerusalem (del 1–2, 1901–02)
• Herr Arnes penningar (1904)
• Kristuslegender (1904)
• Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (partur 1–2, 1906–07)
• En saga om en saga och andra sagor (1908) (inniheldur miniskaldsøguna ”Tösen från Stormyrtorpet”.)
• Liljecronas hem (1911)
• Körkarlen (1912)
• Kejsarn av Portugallien (1914)
• Troll och människor (del 1–2, 1915–21)
• Bannlyst (1918)
• Zachris Topelius (1920)
• Mårbacka (1922)
• Löwensköldska ringen (1925)
• Charlotte Löwensköld (1925)
• Anna Svärd (1928)
• Ett barns memoarer (1930)
• Dagbok för Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf (1932)
• Höst (1933)
• Meli (1934)
• Från skilda tider (partur 1–2, 1943–45, útgivið postumt)