Klaus Rifbjerg

Frá Wikipedia, hin frælsa alfrøðin
Klaus Rifbjerg í 2001

Klaus Rifbjerg (15. desember 1931 - 4. apríl 2015)[1] var ein danskur rithøvundur. Hann vaks upp á Amager í 1930-árunum (tá ið hann andaðist búði hann í Spania og í Skodsborg). Hann útgav sína fystu bók í 1956, tá ið yrkingasavnið Under Vejr med mig selv kom út. Klaus Rifbjerg, í Danmark eisini nevndur Store Klaus, var kendur fyri ofta at greiða frá um sín egna uppvøkstur.

Við yrkingasavninum Konfrontation 1960 innførdi hann eitt heilt nýtt sjónarmið á nýmótans tilveruna, og yrkingasavnið kom at standa sum ein ímynd av konfrontatiónsmodernismuni í 1960-árunum . Við savninum Amagerdigte frá 1965 gjørdi Klaus Rifbjerg vart við eina nýggja tíð og var frammanfyri sína tíð við tí einfeldi, ið eyðkendi 1970-árini. Bókin víst m.a. stóra kærleika rithøvundundans til tað vanliga. Mest týðandi verkið hjá Klaus Rifbjerg er Den kroniske uskyld frá 1958, ið seinni bleiv filmatiserað í 1985.

Við einum modernistiskum rithøvundaskapi, ið fevnir um meira enn 50 ár og við einari framleiðslu av tveimum til trimum verkum um árið, hevur Rifbjerg sett djúp spor í tað bókmentaliga og mentanarliga Danmark.

Í 1976 var hann við til at lata upp gourmet-matstovuna Kong Hans Kælder saman við konu síni Inge og Lene og Sven Grønlykke í kjallaranum á Kong Hans' Vingård í Vingårdstræde í Keypmannahavn við navninum Kong Hans Kælder. Í 1983 móttók hon sum tann fyrsta matstovan í Danmark ein stjørnu í Michelinguiden.

Familjulív[rætta | rætta wikitekst]

Klaus Rifbjerg hevur síðan 1955 verið giftur týðaranum Inge Rifbjerg. Tey eiga børnini Lise Rifbjerg, týðari, journalist Synne Rifbjerg, journalistur og Frands Rifbjerg, jazztrummusláari.

Bøkur[rætta | rætta wikitekst]

Drekaspringvatnið við bardaganum millum ein tarv og ein dreka. Í einari senu í skaldsøgu Rifbjergs Den kroniske uskyld verður greitt frá, hvussu Tores dettur í Drekaspringvatnið.

Skaldsøgur[rætta | rætta wikitekst]

Klaus Rifbjerg lesur fyri áhoyrarum afturvið jazztónleiki (Aarhus 2009)
Mynd: Hreinn Gudlaugsson

Yrkingasøvn[rætta | rætta wikitekst]

  • 1956 Under vejr med mig selv
  • 1957 Efterkrig
  • 1960 Konfrontation
  • 1961 Camouflage
  • 1962 Voliere
  • 1963 Portræt
  • 1965 Amagerdigte
  • 1967 Fædrelandssange
  • 1970 Mytologi
  • 1973 Forelsket
  • 1973 Scener fra det daglige liv
  • 1974 25 desperate digte
  • 1975 Den søndag
  • 1976 Stranden
  • 1979 Livsfrisen
  • 1981 Spansk motiv
  • 1982 Landet Atlantis
  • 1984 Det svævende træ
  • 1984 Udenfor har vinden lagt sig
  • 1987 Byens tvelys
  • 1988 Septembersang
  • 1991 Bjerget i himlen
  • 1991 150 korte og meget korte tekster (yrkingar og aforismur)
  • 1992 Krigen
  • 1994 Kandestedersuiten
  • 1996 Leksikon
  • 1998 Terrain vagues

Stuttsøgusøvn[rætta | rætta wikitekst]

  • 1964 Og andre historier
  • 1969 Rejsende
  • 1972 Den syende jomfru og andre noveller
  • 1974 Sommer
  • 1976 Det korte af det lange
  • 1978 Tango eller Syv osmotiske fortællinger
  • 1982 Mænd og kvinder
  • 1985 Borte tit
  • 1989 Det svage køn
  • 1993 Vi bliver jo ældre
  • 1997 Andre tider
  • 1999 Kort sagt

Revy[rætta | rætta wikitekst]

  • 1962 Gris på gaflen (revy)
  • 1963 Hvad skal vi lave? (revy)

Sjónleikir[rætta | rætta wikitekst]

  • 1965 Diskret ophold (saman við Jesper Jensen)
  • 1965 Udviklinger
  • 1966 Hvad en mand har brug for
  • 1968 Voks
  • 1970 År
  • 1971 Narrene
  • 1971 Svaret blæser i vinden
  • 1982 Sangen om sengen

Ferðafrásagnir[rætta | rætta wikitekst]

Annað[rætta | rætta wikitekst]

  • 1964 Bo-i-ing 64! (collaga)
  • 1967 Rif. (journalistikkur)
  • 1970 I medgang og modgang
  • 1972 Dengang det var før (kronikkir)
  • 1976 De beskedne 1-4 (hoyrispæl)
  • 1977 Deres Majestæt!
  • 1978 Dobbeltgænger eller Den korte, inderlige men fuldstændig sande beretning om Klaus Rifbjergs liv
  • 1978 Værtshuset Kong Hans (saman við Inge Rifbjerg, Lene og Sven Grønlykke)
  • 1980 Vores år 1-2 (sjónvarpsteaturstykkir)

Endurminningar[rætta | rætta wikitekst]

  • 1995 Spinatfugl
  • 1999 Sådan: en livsreportage

Barna- og ungdómsbøkur[rætta | rætta wikitekst]

  • 1982 Kesses krig (ungdómsbók)
  • 1986 Som man behager (ungdómsbók)
  • 1989 Linda og Baronen (barnabók)
  • 1991 Den hemmelige kilde (barnabók)
  • 1993 Hjemve (barnabók)

Essays[rætta | rætta wikitekst]

  • 1990 En udflugt (dagbók/essay)
  • 1992 Karakterbogen (essays)
  • 1994 Synderegistret (essays)
  • 1994 Hundrede års forfatterportrætter (essays)
  • 1994 Facitlisten (essays)
  • 1999 Digtere til tiden (essays)
  • 2000 Huset – eller hvad der gjorde indtryk på mig i det tyvende århundrede (essays)
  • 2000 Det handler om (greinar og essays)
  • 2005 Hovedbogen (essays)

Filmar (Film og sjónvarp)[rætta | rætta wikitekst]

Virðislønir og stuðul (úrval)[rætta | rætta wikitekst]

Ár Virðislønir
2006 Henrik Pontoppidans Mindefonds Legat
2001 Publicistprisen
1999 Svenska Akademiens nordiske pris
1997 Herman Bangs Mindelegat
1994 Adam Oehlenschläger legatet
1988 Dansk Forfatterforenings H.C. Andersen Legat
1985 Blicherprisen
1981 Victor B. Andersens Hæderslegat
1976 Jeanne og Henri Nathansens Mindelegat
1970 Bókmentavirðisløn Norðurlandaráðsins
1967 De Gyldne Laurbær
1966 Danske Dramatikeres Hæderspris
Det Danske Akademis Store Pris
1965 Kritikerprisen (Danmark)
1964 Emil Aarestrup-medaljen
1962 Otto Benzons Forfatterlegat
Morten Nielsens Mindelegat

Bókmentir um Klaus Rifbjerg[rætta | rætta wikitekst]

Keldur[rætta | rætta wikitekst]


Wikimedia Commons logo
Wikimedia Commons logo
Sí miðlasavnið