Astrid Lindgren

Frá Wikipedia, hin frælsa alfrøðin
Far til: navigatión, leita
Astrid Lindgren í 1960

Astrid Anna Emilia Lindgren (fødd Ericsson, fødd 14. november 190728. januar 2002) var ein svenskur rithøvundur. Í desember 2012 var hon nummar 20 í heiminum á yvirliti yvir rithøvundar sum eru mest týddir til onnur mál enn móðurmálið. Hon hevur selt umleið 145 millión bøkur kring allan heimin. Hon er mest kend fyri barnabøkurnar um Pippi Langsokk, Karlsson á takinum og Børnini í Dundurdali, Ronja Ránsmannadóttir og Brøðurnir Leyvuhjarta og Emil úr Lønneberg.

Bøkur[rætta | rætta wikitekst]

Turið Sigurðardóttir hevur týtt fleiri Pippi-bøkur til føroyskt.[1]

Barna-, gentu og ungdómsbøkur og stuttsøgusøvn[rætta | rætta wikitekst]

Stuttsøgur[rætta | rætta wikitekst]

Teknaðar bøkur[rætta | rætta wikitekst]

  • 1947 - Jag vill inte gå och lägga mej (teknað hevur Birgitta Nordenskjöld - í seinni útgávum eru nýggjar tekningar eftir Ilon Wikland)
  • 1947 - Kennir tú Pippi Langsokk? (Känner du Pippi Långstrump?)
  • 1951 - Jag vill också gå i skolan (teknað hevur Birgitta Nordenskjöld - í seinni útgávum eru nýggjar tekningar eftir Ilon Wikland)
  • 1954 - Jag vill också ha ett syskon (teknað hevur Birgitta Nordenskjöld - í seinni útgávum eru nýggjar tekningar eftir Ilon Wikland)
  • 1956 - Nils Karlsson-Pyssling flyttar in
  • 1958 - Kajsa Kavat hjälper mormor
  • 1961 - Jul i stallet (ill. Harald Wiberg, nýútgáva: ill. Lars Klinting)
  • 1963 - Jul i Bullerbyn
  • 1965 - Vår i Bullerbyn
  • 1966 - Barnens Dag i Bullerbyn
  • 1967 - Skrållan och sjörövarna
  • 1969 - Pippi flyttar in
  • 1969 - Pippi ordnar allt
  • 1970 - Pippi är starkast i världen
  • 1970 - Pippi håller kalas
  • 1971 - Visst kan Lotta cykla
  • 1971 - På rymmen med Pippi Långstrump
  • 1971 - Pippi går till sjöss
  • 1971 - Pippi vill inte bli stor
  • 1972 - Hann sjálvur Emil (Den där Emil)
  • 1973 - Allrakäraste syster (úr stuttsøgusavninum Nils Karlsson Pyssling, ill. Hans Arnold)
  • 1976 - Tá ið Emil skuldi taka tonnina hjá Linu (När Emil skulle dra ut Linas tand)
  • 1977 - Visst kan Lotta nästan allting
  • 1983 - Titta, Madicken, det snöar!
  • 1984 - Spelar min lind, sjunger min näktergal (úr stuttsøgusavninum Sunnanäng, ill. Svend Otto S)
  • 1985 - Draken med de röda ögonen (ill. Ilon Wikland)
  • 1986 - Skinn Skerping - Hemskast av alla spöken i Småland (ill. Ilon Wikland)
  • 1989 - När Bäckhultarn for till stan (ill. Marit Törnqvist)
  • 1990 - Visst är Lotta en glad unge
  • 1991 - När Adam Engelbrekt blev tvärarg (úr stuttsøgusavninum Kajsa Kavat, ill. Marit Törnqvist)
  • 1994 - I skymningslandet (úr stuttsøgusavninum Nils Karlsson Pyssling, ill. Marit Törnqvist)
  • 1995 - Emil med paltsmeten
  • 1997 - Emil och soppskålen
  • 2000 - Pippi Långstrump i Humlegården
  • 2002 - Mirabell (úr stuttsøgusavninum Nils Karlsson Pyssling, ill. Pija Lindenbaum)
  • 2003 - Sunnanäng (úr stuttsøgusavninum Sunnanäng, ill. Marit Törnqvist)

Myndabøkur[rætta | rætta wikitekst]

Myndir: Anna Riwkin-Brick.

Biografier[rætta | rætta wikitekst]

Aðrar bøkur[rætta | rætta wikitekst]

Savnsútgávur[rætta | rætta wikitekst]

  • 1952 - Boken om Pippi Långstrump (Inniheldur: Pippi Långstrump, Pippi Långstrump går ombord og Pippi Långstrump i Söderhavet - allar tó í broyttari útgávu)
  • 1961 - Bullerbyboken (Inniheldur: Alla vi barn i Bullerbyn, Mera om oss barn i Bullerbyn og Bara roligt i Bullerbyn)
  • 1967 - Salikons rosor (Inniheldur stuttsøgusavnið Sunnanäng og Nils Karlsson-Pyssling umframt fyrsta part av Mio, min Mio)
  • 1972 - Allt om Karlsson på taket (Inniheldur: Lillebror och Karlsson på taket, Karlsson på taket flyger igen og Karlsson på taket smyger igen
  • 1980 - Søgur (Sagorna) (Inniheldur stuttsøgusøvnini Nils Karlsson-Pyssling og Sunnanäng umframt Draken med de röda ögonen og brot úr Bröderna Lejonhjärta, Karlsson på taket flyger igen og Mio, min Mio)
  • 1982 - Småländsk tjurfäktare (Inniheldur stuttsøgusavnið Kajsa Kavat og Barnen på Bråkmakargatan, umframt Bäckhultarn far till stan, og partar av Vi på Saltkråkan, Mera om oss barn i Bullerbyn, Madicken og Än lever Emil i Lönneberga)
  • 1983 - Allas vår Madicken (Inniheldur Madicken og Madicken och Junibackens Pims)
  • 1984 - Stora Emilboken (Inniheldur Emil i Lönneberga, Nya hyss av Emil i Lönneberga og Än lever Emil i Lönneberga)
  • 1985 - Julberättelser (Inniheldur brot úr Kajsa Kavat, Mera om oss barn i Bullerbyn, Madicken, Nya hyss av Emil i Lönneberga, Än lever Emil i Lönneberga, umframt myndabøkurnar Jul i stallet, Kajsa Kavat hjälper mormor, Titta, Madicken, det snöar og Visst kan Lotta nästan allting)
  • 1989 - Ida och Emil i Lönneberga (Inniheldur Emils hyss nr 325, När lilla Ida skulle göra hyss og Inget knussel, sa Emil i Lönneberga)
  • 1992 - God Jul i Stugan (Inniheldur Kajsa Kavat, Alla vi barn i Bullerbyn, Mera om oss barn i Bullerbyn og Madicken, umframt myndabøkurnar Jul i stallet, Jul i Bullerbyn, Kajsa Kavat hjälper mormor, Titta, Madicken, det snöar! og Visst kan Lotta nästan allting)
  • 1993 - Lottas komihågbok (Inniheldur Visst kan Lotta cykla, Visst kan Lotta nästan allting og Visst är Lotta en glad unge)
  • 2002 - Alla mina barn (Inniheldur brot úr bókum við øllum fjúrtan høvuðspersónunum)

Filmar[rætta | rætta wikitekst]

Hetta er ein kronologiskur listi yvir biograffilmar, sum er gjørdir eftir søgum hjá Astrid Lindgren.[2][3]

Keldur[rætta | rætta wikitekst]

  1. Libris.kb.se
  2. Films based on Astrid Lindgren stories (á svenskum)
  3. Astrid Lindgren hjá IMDb